Branden på Järvafältet bröt ut torsdagen den 17 juli 2025 vid Säbysjön, på Järfällas del av fältet, och räddningstjänstens insats avslutades först söndagen den 27 juli. Att den drog ut i tio dygn berodde inte på eldens storlek, utan på vad som ligger kvar i marken efter det gamla skjutfältet. Här är förloppet, avspärrningarnas omfattning och vad myndigheterna själva säger om området efteråt.
Tio dygn, ett VMA och passiv släckning
Larmet kom under torsdagskvällen. Klockan 17.23 samma dag gick ett viktigt meddelande till allmänheten, VMA, ut för Järvafältet i Järfälla och Sollentuna kommuner, enligt Krisinformation.se. Räddningstjänsten spärrade av ett område på cirka 800 meter runt branden och uppmanade allmänheten att hålla sig borta, skrev Järfälla kommun klockan 18 samma kväll.
Brandmännen kunde inte gå fram till elden. I stället byggdes ett slangsystem med vattenspridare runt brandområdet, och planen blev att låta elden brinna ut innanför den ringen. ”Brandmän har ännu inte kunnat ta sig fram till området som brinner, utan slangsystemet är det som gäller”, sa ledningsbefälet Alexander Westerberg till SVT Nyheter första kvällen.
Kommunens löpande uppdateringar tecknar sedan ett långsamt förlopp. Den 18 juli hade insatsen övergått till passivt släckningsarbete, alltså att långsamt begränsa elden och invänta att den slocknar av sig själv eller av regn. Den 20 juli var branden under kontroll. Den 21 juli fanns varken synlig brand eller rök, men marken var fortfarande överhettad. Den 22 juli klockan 17.31 hävdes VMA:t och ersattes av ett myndighetsmeddelande. Dagen därpå gick en av pumparna som försörjde sprinklersystemet sönder och orsakade en smäll. Den 24 juli konstaterade kommunen att regnet inte räckt: ”Det behöver regna ännu mer för att ha påverkan på området.”
Klockan 13 söndagen den 27 juli avslutades insatsen. Området hade då kontrollerats med drönare, utan tecken på pågående brand eller förhöjda temperaturer i marken.
4 500 kvadratmeter brann, drygt 200 hektar stängdes av
Första kvällen uppskattade räddningstjänsten den brinnande ytan till runt 4 500 kvadratmeter, en grov siffra just eftersom ingen kunde komma nära, rapporterade SVT. Det motsvarar 0,45 hektar. Riskområdet var däremot en zon med 800 meters radie, och en cirkel med den radien rymmer drygt 200 hektar. Avspärrningen var alltså i storleksordningen 450 gånger större än den yta som brann den kvällen.
Två förbehåll hör till räkneexemplet: brandytan växte under de följande dygnen, och avspärrningscirkeln låg inte i sin helhet inom reservatet. Ändå säger proportionen något väsentligt om varför insatsen såg ut som den gjorde. Det var inte elden som stängde markerna, utan misstanken om vad som ligger under dem. Som jämförelse är hela Västra Järvafältets naturreservat 700 hektar, varav 609 hektar land, skyddat sedan 1987.
Säbysjön ligger knappt fyra kilometer fågelvägen nordväst om Akalla, räknat mellan platsernas koordinatpunkter. Däremellan ligger Hansta naturreservat på 270 hektar, som enligt Länsstyrelsen Stockholm är beläget norr om Akalla och gränsar till naturreservaten Östra och Västra Järvafältet. Fältet hänger alltså ihop hela vägen, men branden 2025 låg inte på den del av Järvafältet som Akallaborna når genom att gå rakt norrut. Den delen, med Igelbäckens kulturreservat och barnbondgården, beskriver vi i guiden till Järvafältet och 4H-gården vid Akalla.
Ammunitionen som inte går att gräva bort
På sin sida om Västra Järvafältets naturreservat skriver Järfälla kommun att ”Försvarsmakten har röjt stora ytor av fältet men det finns fortfarande risk att hitta explosiv ammunition (OXA)”. Den som hittar ammunition eller andra militära föremål ska hålla avstånd, låta föremålet vara, ringa polisen på 114 14 och kunna visa var fyndet gjordes, gärna med koordinater.
Två dagar efter att insatsen avslutats beskrev Järfällas samhällsbyggnadsdirektör Anna Haapaniemi läget för Mitt i: ”Vi vet att det finns kvar. Men eftersom det har varit ett så stort område är det svårt att hitta allting.” Samtidigt framhöll hon att det under normala förhållanden är säkert att vistas i markerna: ”Kommunen har genomfört flera kartläggningar och sökningar. Det är ett arbete som görs fortfarande, men det är väldigt få fynd som görs.”
Att helt enkelt rensa fältet är ingen framkomlig väg, eftersom marken i sig är skyddad. ”Det är ett naturreservat, man kan inte bara gå in och gräva upp allting”, sa Haapaniemi till tidningen. På frågan om målet är att få bort all oexploderad ammunition svarade hon att det inte går att lova, eftersom saker kan ligga mycket djupt. Kvar efter insatsen fanns en mindre avspärrning i det branddrabbade området, med motiveringen att bränd skog ger risk för fallande träd.
Orsaken är fortfarande inte klarlagd
Polisen inledde en utredning om allmänfarlig vårdslöshet, men det var oklart vad som startat branden och något brott misstänktes inte, rapporterade SVT första kvällen. När Mitt i följde upp den 29 juli var orsaken alltjämt oklar. Någon senare uppgift om utredningen finns inte publicerad i de källor vi har gått igenom.
En uppgift ur SVT:s reportage är värd att återge, utan att göra den till förklaring. Jordbrukaren Anders Ström, som driver en gård i området, berättade att en rökgranat självantände utanför gården under dagen och orsakade en mindre gräsbrand, och att det stora larmet kom bara några timmar senare. ”Vi har flaggat för det här eftersom det brukar komma upp odetonerad ammunition när vi harvar”, sa han till SVT. Något samband mellan de två händelserna har ingen myndighet bekräftat.
Tre bränder som är lätta att blanda ihop
Uttrycket ”branden på Järvafältet” kan syfta på flera händelser. Det är värt att hålla isär dem, eftersom orsaksbilden skiljer sig åt och uppgifter om den ena lätt hamnar på den andra. Var 2019 års brand låg mer exakt framgår inte av rapporteringen, medan bränderna 2022 och 2025 låg på var sin sida av fältet.
- Juni 2019. Det brann för andra dygnet på ett gammalt skjutfält i Järva, nordväst om Stockholm. Helikoptrar vattenbombade, flygförbud rådde 800 meter upp i luften, och detonationer som först misstänktes komma från ammunition visade sig vara planerade sprängningar vid en vägarbetsplats, enligt SVT. Brandförsvaret varnade även då för träd som faller på grund av avbrända rötter.
- April 2022. En gräsbrand på 84 000 kvadratmeter, alltså 8,4 hektar, tog sig i torrt fjolårsgräs på Järvafältet nära Husby. Räddningstjänsten hade enligt SVT 16 fordon från sex brandstationer på plats, två flygplan gjorde vattensläpp och arbetet inriktades på att skydda Granby gård, fastigheter vid Husbystigen och två koloniområden. Polisen inledde en förundersökning om mordbrand. Presstalespersonen Mats Eriksson sa till Mitt i: ”Vi har vittnesuppgifter om att en person ska ha betett sig på ett avvikande sätt, som kan ha varit att personen satte eld på gräset.” Enligt tidningen kom varken personer eller fastigheter till skada.
- Juli 2025. Branden vid Säbysjön, den som beskrivs här.
För den som bor i Akalla är skillnaden konkret. Den brand som kom närmast bostäderna var 2022 års gräsbrand på Stockholms sida av fältet, medan den brand som utlöste VMA och tio dygns insats låg på Järfällasidan. Det gemensamma är markens historia: fältet var militärt övningsområde ända fram till 1970, och det var först därefter som Akalla växte fram i miljonprogrammets form, vilket vi beskriver i artikeln om Akalla by från vikingatid till modern förort.
Så kommer marken tillbaka efter en brand
Den här genomgången bygger på myndigheternas och mediernas publicerade uppgifter, inte på någon egen inventering av brandfältet. Hur just de brända hektaren vid Säbysjön ser ut i detalj kan vi därför inte beskriva. Vad som händer i en bränd skog är däremot väl dokumenterat.
Länsstyrelsen i Västmanland, som genomför naturvårdsbränningar i skyddad natur, beskriver effekten så att en skog som brunnit i regel blir mer öppen, ljus och varm, vilket gynnar många arter, och att branden skapar döda träd, något det råder stor brist på i dagens skogar. Ungefär 100 arter av insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad. Svedjenävans frön kan ligga i marken i många år och börjar gro först när temperaturen når 40 till 50 grader.
Om tiden efteråt skriver länsstyrelsen: ”Efter bränningen är området svart och sotigt under en period, och vi avråder från besök den första tiden på grund av risken för fallande träd och grenar. Redan nästa vår brukar dock grönskan vara tillbaka.” Andra arter missgynnas, bland dem ekorre, järpe, tofsmes, linnea, ekbräken och gran, och hur snabbt de kommer tillbaka varierar. Det bör läsas som allmän brandekologi, inte som en bedömning av Säbysjöns strandskogar.
Läget i markerna nu
Den senaste publicerade uppgiften om själva insatsen är fortfarande Järfälla kommuns uppdatering från söndagen den 27 juli 2025. Vid kontroll i augusti 2026 bär kommunens sida om Västra Järvafältets naturreservat ingen kvarstående avspärrningsinformation, utan den generella varningen om oexploderad ammunition, och Länsstyrelsen Stockholm har ingen aktuell notis för reservatet. Kommunens reservatssida är alltså rätt ställe att titta på innan en tur ut på fältet, och den som vill orientera sig i närområdet först hittar en översikt i vår områdesguide till Akalla.
Kvar står frågan som gjorde insatsen tio dygn lång i stället för ett: hur mycket ligger egentligen kvar i marken efter det militära arvet? Kommunens eget svar är att ingen kan lova att allt hittas.
Senast faktagranskad: 4 augusti 2026